Vattenutkastare Lidingö

Arbetet delas i tre delar. Vi lokaliserar den kallvattenledning som ska förse tappstället, tar upp genomföringen i ytterväggen och monterar en frostfri modell där ventilsätet hamnar innanför isoleringen, i den uppvärmda delen av huset.

På de sjönära villorna lägger vi extra vikt vid var servisledningen kommer in på tomten. I det äldre villabeståndet ligger den ofta ytligt, och tätningen mot fasaden får bära mer väderpåfrestning än längre in på ön. Innan vi lämnar provtrycker vi, tömmer sträckan och visar var avstängningen sitter.

Lidingö är en av Stockholms mest tekniskt blandade kommuner när det gäller fastighetsbestånd, och det märks tydligt när vi jobbar med vattenutkastare här. Herserud ligger i västra Lidingö med villor från 20- och 30-talet, många med pannrum och äldre värmesystem som vi moderniserar. Det betyder att vattenutkastare i en Bodal-funkis ofta är ett helt annat ingenjörsarbete än samma uppdrag i en Larsberg-lägenhet eller en nybyggd Brevik-villa.

De äldsta delarna - Herserud, äldre Bodal och Norrviken - har bebyggelse från 20-40-talet där vi typiskt hittar äldre kopparledningar med gängade kopplingar, galvade järnrör och gjutjärnsavlopp med blybyggning vid muffarna. Lidingö är öns enda kommun och har inga andra tätorter - hela ön omfattas av Lidingö stads regelverk för avlopp, dagvatten och vattenanslutning. På de här fastigheterna jobbar vi extra försiktigt - gamla rör blir spröda med åren, och en hård svängning på en gängad koppling kan utlösa läckage längre fram i ledningen.

Larsbergs miljonprogramsdel byggdes 1967-72 och har sina egna förutsättningar. Käppala reningsverk betjänar stora delar av östra Storstockholm och Lidingös avloppsstammar mynnar via egna ledningsnät dit. Gemensamma stammar för flera lägenheter är regel snarare än undantag, vilket gör att ett ingrepp i en lägenhet kan beröra grannarna och kräver koordinering med styrelsen.

Skärsätra och delar av Brevik från 70- och 80-tal har en annan profil. Ropstens infart till Lidingö är knutpunkten där vi passerar med varje uppdrag - tunnelbanan slutar här och Lidingöbron tar vid. Här är vattenutkastare ofta mer förutsägbart i sig självt, men kräver att vi har rätt sortiment ombord för aktuell rörfabrikation - vi har det i bilen så vi sällan behöver köra över bron igen mitt under uppdraget.

Timmarna styrs mest av hur enkelt vi kommer åt anslutningspunkten. Ligger den i en krypgrund med låg fri höjd, eller i ett souterrängplan där matningen går bakom fast inredning, tar förberedelsen längre tid än själva monteringen.

Ett tappställe som ska sitta nära en brygga eller längst ut på tomten kräver dessutom längre rörsträcka och fler infästningar. Du får materialkvittona som bilaga till fakturan, och ROT-avdraget på 30 procent av arbetskostnaden dras innan du betalar.

Merparten av beställningarna kommer före första frostnatten och handlar om att byta en utekran utan frostskydd mot en självdränerande modell. I villabeståndet från mellankrigstiden sitter originalkranen ofta på en kort kopparavstickare som inte går att tömma.

Det andra återkommande uppdraget är tappställen vid bryggor och uthus, som används några månader om året och står vattenfyllda resten. Sker bytet innan kopplingen spricker slipper du fuktskadan i väggen, och åtgärden stannar vid en montering i stället för en reparation.

Materialvalet avgörs av vad som redan ligger i väggen. Möter en äldre servisledning en ny frostfri utkastare krävs en övergång som är typgodkänd för dricksvatten, och just den övergången blir ofta den tyngsta posten i en liten installation.

På sjönära fastigheter väljs tätning och infästning med hänsyn till att fasaden utsätts för mer väder. Allt som byggs in bär godkännandenummer, och Säker Vatten-intyget lämnas när uppdraget är provtryckt och klart.

Hör av dig när kranen står torr på våren, när den rinner vidare efter att handtaget stängts eller när du ser fukt på insidan av väggen där röret går igenom. Numret är 073-666 69 96.

Efter monteringen är underhållet ditt och går fort: koppla loss slangen på hösten, stäng handtaget helt och kontrollera att röret töms. I souterränghus och krypgrunder lönar det sig också att titta till anslutningen en gång om året, eftersom en läcka där kan pågå länge innan den syns.