Stopp i avlopp Farsta

Vi tar reda på tre saker innan vi åker: vilket avlopp det gäller, om grannar i samma uppgång har samma problem och hur gammal fastigheten är. Delar flera lägenheter en stam behöver vi tillträde till mer än en bostad, och det bokas i förväg.

Sedan ingår lokalisering, rensning eller spolning av sträckan, kontroll av att brunnarna tömmer sig och ett kort besked om orsaken. I de stora bestånden med likartade våtrum säger fyndet ofta något om grannlägenheten också, så vi noterar det i underlaget till fastighetsägaren.

Farsta är en av Stockholms tydligaste blandade söderorter tekniskt sett, och det märks när vi jobbar med stopp i avlopp här. Många bostadsrättsföreningar i Farsta är från 50-60-talet och har gemensamma stammar för flera lägenheter - vi koordinerar alltid med styrelsen vid större ingrepp. Det betyder att stopp i avlopp i Farsta centrum-fastighet ofta är ett helt annat ingenjörsarbete än samma uppdrag i ett Sköndal-radhus eller ett äldre Hökarängen-hus.

De äldsta delarna - Hökarängen - har bebyggelse från 40- och tidiga 50-talet, ofta med gjutjärnsavlopp med blybyggning vid muffarna och tidiga kopparledningar som blir spröda med åren. Trafiken på Nynäsvägen mellan Skanstull och Farsta är ofta tät i morgon- och eftermiddagsrusningen, vilket vi tar med i tidsplaneringen för planerade uppdrag. På de här fastigheterna jobbar vi extra försiktigt - gamla rör blir spröda, och en hård svängning på en gängad koppling kan utlösa läckage längre fram i ledningen.

Farsta centrum byggdes som en av Sveriges tidiga ABC-städer under 50-talet och har sina egna förutsättningar. Tunnelbaneanslutningen vid Farsta centrum gör att fastighetsbeståndet är hett bland pendlare och hyresomsättningen är hög - vi möter ofta nya ägare och hyresgäster. Gemensamma stammar för flera lägenheter är regel snarare än undantag, vilket gör att ett ingrepp i en lägenhet kan beröra grannarna och kräver koordinering med styrelsen.

Sköndals radhusbestånd från 60-talet har en annan profil. I Farsta centrums 50-talsbestånd möter vi typiskt gjutjärnsstammar och gängade kopparledningar - originalmaterial som närmar sig teknisk livslängd. Här är stopp i avlopp ofta mer förutsägbart i sig självt, men kräver att vi har rätt sortiment ombord för aktuell rörfabrikation - vi har det i bilen så vi sällan behöver köra fram och tillbaka till verkstan mitt under uppdraget.

I de stora bostadsområdena bestäms tiden på plats av hur vi kommer fram: bärande om utrustningen ska upp i ett trapphus, direkt in om huset har souterrängplan mot slänten med egen ingång till pannrummet. Den skillnaden är vad du ser på fakturan.

Timpriset följer normalnivån i Stockholm och specificeras innan arbetet börjar. Material köps hos Bauhaus, Dahl och Ahlsell och kvittona bifogas, utan dolt påslag. ROT-avdraget dras direkt på fakturan med 30 procent av arbetskostnaden.

Vanligast är köksavlopp som satt igen av fett i lamellhusen, duschbrunnar som rinner långsamt i de likartade våtrummen, och igenkalkade partier i en huvudstam som aldrig spolats. I souterrängplanen är det golvbrunnen som visar felet först.

Förebyggande handlar mest om vanor: fett i en burk i stället för i vasken, hår ur brunnen med jämna mellanrum och en anmälan till styrelsen redan när flödet blivit trögt. En stam som spolas planerat tar mindre arbetstid än en som rensas när vattnet står på golvet.

Det som kostar i lamellhusen är sällan materialet utan åtkomsten: gemensamma stammar för flera lägenheter betyder att vi behöver komma in i mer än en bostad och att spolningen ska ligga när trapphuset kan användas.

Rens, högtrycksspol och kamera är samma utrustning oavsett adress. Gjutjärnsstammarna och de gängade kopparledningarna från byggnadstiden tål däremot inte alla metoder, så tryck och munstycke anpassas. Byts en del används typgodkänt material enligt Säker Vatten, med intyg efteråt.

Hör av dig när flödet blivit trögt i flera lägenheter i samma uppgång, när det luktar avlopp i en tvättstuga, eller när ett stopp som rensats kommer tillbaka inom kort tid.

När vi rensat spolar vi igenom sträckan och stämmer av att brunnarna tömmer sig i normal takt. I de likartade våtrummen i de stora bestånden är samma sträcka ofta lika sliten hos grannen, så vi skriver ner vad vi såg och lämnar det till fastighetsägaren eller styrelsen. Då kan nästa åtgärd planeras i stället för att bli akut.